Energieffektiv.com

Aktuellt

Hållbarhetsinnovationer – Kan man kräva en bättre framtid?

Bengt-Åke Lundvall som är professor emeritus vid Aalborgs universitet har en gång sagt att “Utvecklingsinriktade företag behöver starka kunder som kan formulera krav.” Detta har varit just utgångspunkten för de teknikupphandlingar som en gång genomfördes vid de statliga energimyndigheterna men som tyvärr tycks fallit i glömska hos den nuvarande.

De svenska erfarenheterna tas också upp i en EU-rapport av professor Charles Edquist “Developing strategic frameworks for innovation related public procurement”

Med de utmaningar vi har på klimat- och miljöområdet idag vore det en god idé att ta upp denna metod att driva utvecklingen framåt igen. Och att göra det på ett sätt som kanske dessutom innebär att man slaktar några heliga kor. Angelägan områden kan vara:

1- Produkter (a) System där produkter för lägre energianvändning matchas mot produkter för lokal förnybar energitillförsel,
men även (b) design för funktion där till exempel manöverpaneler utformas så att de blir lättförståeliga och underlättar att de ställs in rätt
2. Upphandling(-sförordning) som tar hänsyn till (a) köparnas ”psykologi” och det faktum att vi ofta handlar på ett irrationellt sätt när vi väljer produkter samt (b) ”Multiple Benefits”, det vill säga att många produkter inte enbart ger effektivare energianvändning utan även har andra positiva egenskaper som har ett ekonomiskt värde men inte tas med i kalkylen
3. Kretsloppsanpassning  (a) val av material med goda egenskaper, (b) insamling när produkten tjänat ut eller kan repareras, (c) återvinning så att restprodukterna inte ställer till nya problem
4. Befintliga byggnader (a) åtgärdspaket där flera förändringar hör samman eller kan kopplas samman så att resultatet blir ekonomiskt fördelaktigt och (b) sekvens av åtgärder så att åtgärder som skall genomföras senare förbereds eller rent av programmeras för senare utförande
5. Affärsmodeller (a) samverkan mellan småföretag, (b) auktorisation av kunskap hos utförande företag, (c) Service prioriteras och beskrivs så att även en oerfaren kund kan ta ställning till den istället för att behöva sätta sig in i produktegenskaper, och (d) delningsekonomi om detta är möjligt

Källa: Fourfact.se

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant.

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

Källa: Fourfact.se

Grattis till Årets innovatör!

EEF:s ordförande Hans Nilsson har tilldelats priset Årets framtidsbyggare i kategorin Årets innovatör.

Årets Framtidsbyggare är ett av Sveriges största priser inom hållbarhet, med en årlig prissumma på 1,2 miljoner kronor. Priset delas ut av Stiftelsen för utveckling av energieffektivt byggande i samarbete med Lunds universitet och tidningen Fastighetsvärlden. Priset delas ut i kategorierna Årets innovatör, Årets opinionsbildare och Årets talang.

Juryns nominering:

”Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. […] Det innovativa och framgångsrika arbetet med teknikupphandlingar, inte minst med fokus på byggnader är det som främst motiverar erkännandet som Årets Innovatör”

”Jag är otroligt stolt över utmärkelsen och mycket glad över att arbetet uppmärksammas. Det var inte självklart att våga formulera hårdare krav än marknaden kunde möta, men vi kan i efterhand se att det blev ett viktigt bidrag till teknisk utveckling inom flera olika branscher”, säger Hans Nilsson

I kategorin Årets opinionsbildare vann organisationen eceee (European Council for an Energy Efficient Economy). eceee är Europas äldsta och största ideella organisation inom energieffektivisering och har i flera decennier arbetat med opinionsbildning kring hur byggnader, transporter och produkter kan bli mer energieffektiva. Priset togs emot av eceee:s VD, svenske Nils Borg.

 

Inlägget Grattis till Årets innovatör! dök först upp på Energi Effektiviserings Företagen.

Källa: Eef.se

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

image
BILD 1
—————————
image
BILD 2
——————————-
image
BILD 3
———————
image
BILD 4

Källa: Fourfact.se

Marknadskalejdoskopet och Nobelpriset

Låt oss anta att det finns en marknad av den typ som ofta ansätts i läroböcker i Nationalekonomi, där de kallas “Robinson Kruse-ekonomier”. De har två agenter där en är producent, en köpare och de handlar med två produkter. Det är en praktisk modell för att illustrera valsituationer men den har i realiteten starka begränsningar ifråga om agenternas möjligheter och preferenser och deras utveckling över tiden. De kanske tröttnar på varandra till exempel.

Verkligheten är mera komplex. Låt oss anta att vi har två kunder och två leverantörer som i sin tur har två produkter vardera och att kundernas önskningar/behov förändras över tiden samt att produkterna påverkar varandra. Det skulle ju kunna vara hushåll, leverantörer av energi och energieffektvisering med produkterna isolering respektive solceller vilkas utnyttjande också påverkar komfort och välbefinnande samt har miljöpåverkan av olika slag.

Det inses lätt att antalet kombinationer snabbt växer. I Sverige har vi några miljoner hushåll och företag som användare och några hundratusen leverantörer av varor och tjänster. Marknaden är enkelt uttryckt ett kalejdoskop. Av problem och möjligheter.

På energimarknaden har vi länge sett att energieffektvisering kommer på undantag när det gäller att utnyttja/promovera dessa möjligheter. Det är därför kul att se att regeringen väljer att satsa på effektvisering (och småskalig produktion) och tillsätter en utredning: “….om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. I direktiven säger man dessutom för att understryka sin ambition att “Utredningens fokus ska ligga på mindre aktörer”.

Här kommer årets ”Nobelpris” i ekonomi verkligen till nytta. Det understryker just hur vi måste anpassa oss till hur vanliga människor tänker så att det blir lätt och överkomligt. Vi behöver verkligen se över regler så att människor inte skall drunkna i pappersarbete för att kunna fixa till sitt egna lilla kraftsystem men också så att leverantörerna av komponenter för tillförsel och användning kan göra det på kundernas (användarnas) villkor snarare än myndigheternas paragrafer.

Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att misstänka att de som hitintills varit marknadens herrar (särskilt energiföretagen) och de som tycker att energieffektvisering är ett “självspelande piano” (särskilt Svenskt Näringsliv) vill ta kommandot över en sådan utredning. Inte för att de är motståndare till åtgärder utan därför att de vill ha kontroll över vilka åtgärder som vidtas. Deras argument kommer att baseras på uttryck som “kostnadseffektvitet” och “marknadsmässig” snarare än “ändamålsenlig” eller “lätthet (för användare)”.

Det finns dock ett antal organisationer i Sverige som representerar de mindre aktörerna, till exempel EnergiEffektviseringsFöretagen, EEF, Föreningen Sveriges Energirådgivare, FSE, och Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, SERO. Allesamman väl lämpade att ta tillvara och utveckla intressena som gör att de mindre aktörerna kan bli just det – AKTÖRER.

Källa: Fourfact.se

Sverige initiativtagare inom IEA

Pressmeddelande från regeringen: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan har tillsammans med flera andra länder lanserat Clean Energy Transitions Programme – ett nytt internationellt program för global energiomställning inom den Internationella energibyrån IEA. Programmet blir en viktig del i ett stärkt internationellt energisamarbete för att genomföra Parisavtalet.

– Intresset i länder som Kina, Indien och Indonesien för att utveckla policyramverk och teknisk kompetens som ska påskynda energiomställningen är stort. Tack vare Clean Energy Transitions Programme säkrar vi ett strukturerat och finansierat samarbete med dessa länder framöver, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

Clean Energy Transitions Programme lanseras inom ramen för International Energy Agency (IEA) och ska bidra till utvecklingen av IEA som en global plattform för ren energi och samarbete med stora tillväxtländer som exempelvis Kina, Indien, Indonesien, Mexiko, Brasilien och Sydafrika. I ett första skede omfattar programmet 300 miljoner kronor, varav Sverige bidrar med 50 miljoner kronor.

Inlägget Sverige initiativtagare inom IEA dök först upp på Energi Effektiviserings Företagen.

Källa: Eef.se

Knyt ihop punkterna

Vilken del av “uthållighet” är svårt att förstå? Tyvärr visar det sig att det är “effektivisering”. Fortfarande har vi en massa (även centrala) beslutsfattare som har svårt att inse att:
1. Effektvisering är en förutsättning för att få ett 100%-igt uthålligt energisystem där den tillförsel som behövs är förnybar
2. Effektivisering av befintliga anläggningar inte är EN produkt som levereras över en natt ut en PROCESS som sträcker sig över en tidsrymd och som fordrar insatser av flera olika leverantörer.
3. Att många leverantörer i den processen är SMÅ företag vars huvudintresse inte behöver vara energi utan nyttig funktions som kunden velat köpa.

Om vi inte klarar av att förstå dessa punkter och knyta ihop dem (som man säger i England och USA “connect the dots”) så att mönstret blir klart så kan vi glömma det uthålliga energisystemet. Själva hörnstenen (effektivisering) kommer nämligen att saknas. Och det blir extra pinsamt när IEA så tydligt pekat på i årets marknadsöversikt att det behövs mera kraftfulla insatser.

Varför är det så svårt då? Det är kanske inte så konstigt eftersom vi i decennier levt med en “berättelse” om att marknaden är perfekt. Om något är lönsamt (som effektivisering) så kommer det förr eller senare att genomföras av marknadsaktörerna. Om det inte sker så beror det på att det egentligen inte är lönsamt. VSB (Vilket Skulle Bevisas) som det stod i de gamla matteböckerna.

Politikerna tvingas att tänka i dessa föråldrade banor inte minst eftersom de tunga “aktörerna” på marknaderna hamrar in detta budskap genom sina lobbyorganisationer. För dem är det kanske inte enbart en fråga om de tror på sin egen myt om marknadens funktion utan är också en fråga om makt. De vill själv ha kontroll över utvecklingen och om konkurrerande företag eller organisationer har en annan idé är deras ryggmärgsreflex att bekämpa den. Även om den är bättre.

Synd bara när ledande politiker går i den fällan och det finns en del som tyder på det just nu. Effektvisering är inte svårt men låt oss erkänna att det är en aning komplicerat eftersom det fordrar att gamla tänkesätt (och lojaliteter) måste omprövas.

Källa: Fourfact.se

Lära för (det uthålliga) livet

IEA har i samband med sitt minsitermöte (som presideras av vår egen minsiter Baylan) lanserat ett ambitiöst program för “Clean Energy Transition”. Som varande en av sponsorerna säger Baylan: ““The Clean Energy Transitions Programme opens up a new exciting chapter of collaboration for both the IEA and the Swedish Government, I look forward to seeing improvement and enhanced collaboration with key partners on the cornerstones of progressive energy policies and other important mechanisms for advancing the clean energy transitions.”

Programmet har 5 områden att koncentrera sig på och där man har för avsikt att ställa expertis till förfogande särskilt för de nya länder som IEA har öppnat samarbete med:
1) data and statistics; 2) energy efficiency; 3) renewables, including system integration; 4) policy guidance and modelling; and 5) technology development and innovation.

IEA DSM TCP har en hel del att erbjuda på dessa områden och inom sitt DSM University och den Brittiske representanten har nyligen publicerat en intressant studie av hur och vad länder kan lära av varandra.

Eftersom Indien är ett av de länder som IEA särskilt månar om är det viktigt att notera att Indien är det land som just nu tagit upp “teknikupphandling” på sin reportoar och som nått stora framgångar på ett område där Sverige (åtminstone tidigare) varit framstående. Det kan inte minst vara en god idé för Sverige att hänga på Indien med deras enorma marknad och med deras enastående ambition att radera ut sitt underskott i eltillgänglighet för befolkningen på bara några få decennier.

 

Källa: Fourfact.se

EIB och SKB inleder samarbete: första lånet med krav på energieffektivisering

EIB (Europeiska Investeringssparbanken) inleder ett samarbete med SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, genom att låna ut 550 miljoner kronor. Det är första gången som EIB direkt finansierar projekt hos ett svenskt bostadsföretag. Lånet ska användas till fyra miljöklassade nyproduktionsprojekt i Stockholmsregionen. Detta berättar SKB på sin egen hemsida.

Sammanlagt handlar det om 349 lägenheter med beräknad inflyttning 2018 till 2021. De nya bostadsfastigheterna blir lågenergibyggnader med en energiförbrukning under 55 kWh per kvadratmeter och år vilket ligger 25 kWh under det svenska myndighetskravet. Att minska energianvändningen är ett av flera prioriterade miljöområden inom SKBs hållbarhetsarbete.

I EIB:s pressmeddelande ger bankens vd en kommentar: “We are happy to support SKB in its long-term efforts to create sustainable, and climate friendly housing in the capital region,” said EIB Vice-President Alexander Stubb. “This brings us one step closer towards a greener society which is less dependent on fossil fuels.”

Joakim Wernersson, finanschef på SKB, konstaterar för Aktuell Hållbarhet att det finns en trend i branschen att man försöker koppla på hållbarhetskriterier i finansieringen, och därmed även för de tillgångar man skapar. Han drar paralleler till den gröna obligation som SKB emitterade för ett år sedan, där investerarna ställer ungefär liknande krav på hållbarhetskriterier.

 

Inlägget EIB och SKB inleder samarbete: första lånet med krav på energieffektivisering dök först upp på Energi Effektiviserings Företagen.

Källa: Eef.se